Tre nya institutioner för tekniska vetenskaper

Hallå där! Åsa Kassman Rudolphi, prefekt för nyinrättade institutionen för materialvetenskap från och med 1 januari 2020. I och med årsskiftet delades den tidigare institutionen för teknikvetenskaper upp i tre institutioner (se avdelningarna som ingår längst ner): institutionen för materialvetenskap, institutionen för elektroteknik och institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik.

Du är prefekt för institutionen för materialvetenskap. Vilka är prefekterna för de andra två institutionerna?

– Prefekten för institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik heter Håkan Kullvén.  Vid institutionen för elektroteknik har vi ingen prefekt på plats än, utan där är jag för närvarande tillförordnad. Vi hoppas den nya prefekten är på plats den 1 mars.
 

Varför har ni gjort denna omorganisation?

– Vi har länge haft en diskussion om att institutionen för teknikvetenskaper varit för stor och bred, vilket gjort det svårt att jobba strategiskt och staka ut en tydlig väg framåt. De här tankegångarna syntes också i 2017 års KoF-utredning (Kvalitet- och förnyelseutvärdering, reds anm.). För att kunna växa, utveckla och profilera olika områden av institutionen började vi diskutera en delning i två institutioner. Det skavde dock lite grann, men när vi sedan började tala om tre institutioner blev uppdelningen naturligare.

Vilka är de tydligaste fördelarna med uppdelningen enligt dig?

– Med tre mindre institutioner får vi bättre möjligheter till kollegiala diskussioner och beslutsprocesser, något som i sin tur leder till större kunskap och engagemang kring

institutions- och universitetsgemensamma frågor. Det blir en större närhet mellan den enskilde medarbetaren och institutionsledningen och därigenom också till fakultetsledningen än tidigare. Vi har även organiserat de nya institutionerna efter tydliga teman vilket gör det enklare att driva gemensam utveckling av forskning, forskarutbildning och utbildning.  

– Uppdelningen tror vi också ger bättre möjligheter att expandera nya forskningsområden, både inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och på universitetsövergripande nivå. Det handlar bland annat om satsningar på additiv tillverkning och artificiell intelligens, solcellsteknologi och elektrifierade transportsystem. Andra områden som beskrivs i ÖB19 (Översyn av forskningsprogrammens basfinansiering 2019, reds anm.) är teknikutveckling i kombination med livsvetenskaper, liksom säkerhetsfrågor som är kopplade till industriella och samhälleliga system.

Hur har omorganisationen bemötts av de anställda?

– På det stora hela har reaktionerna varit positiva. Sen finns det några enheter som delats och förlorar man då arbetskamrater är det klart det uppstår tankar över hur det ska bli. Från att ha jobbat i en gemensam administration med flera ekonomer och HR-personer, kan vissa bli ensammare i sin specialitet på en mindre institution. Men vi uppmuntrar och stöttar kontakter och samarbeten över enhets-, avdelnings- och institutionsgränser så att vi kan ta hjälp av varandra i våra verksamheter.

– En sådan här delning ger också möjlighet för fler att ta på sig uppdrag och bidra till det gemensamma. Det vore positivt om alla fast anställda hade någon mindre gruppering de ansvarar för och gärna över institutionsgränserna.

Har ni fått några reaktioner på omorganisationen utanför universitetet, till exempel från samarbetspartners inom industrin?

– Jag vet att de på den nya institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik har varit ute och ingått partnerskap med företag inför höstens nya civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Jag tror att det kan vara en fördel att samarbeta med en mindre enhet. Man vet vad man har, vad man kan lova och vad man kan säga till de företagen. I höst startar ytterligare tre nya internationella masterprogram i additiv tillverkning, industriell analys respektive materialteknik, vilka också har samarbeten med industrin.
 

– Studenterna själva märker nog inte mycket av den nya uppdelningen. De flesta av våra studenter läser civilingenjörsprogram vars kurser redan går över institutionsgränserna. Även om det kommer finnas fler studierektorer ute på institutionerna så träffar studenterna egentligen inte dem, utan oftare personer inom fakultetens studentservice. Så på det stora hela ser inte studenterna mycket av omorganisationen.

*Från och med 1 januari 2020 består den tidigare institutionen för teknikvetenskaper av tre nya institutioner där följande avdelningar ingår:

Institutionen för materialvetenskap – ca 170 anställda: Fasta tillståndets fysik, Mikrosystemteknik, Nanoteknologi och funktionella material, Tillämpad materialvetenskap, Tillämpad mekanik samt en ny avdelning och nytt forskningsprogram Solcellsteknik.

Institutionen för elektroteknik – ca 130 anställda: Elektricitetslära, Fasta tillståndets elektronik (utom solcellsteknik) och Signaler och system.

Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik – ca 70 anställda: Industriell teknik, Byggteknik och byggd miljö samt Kvalitetsteknik.

Mer om de nya utbildningsprogrammen:

Satsning på nya utbildningar inom framtidens teknologier

Anneli Björkman