Framtidsspaning med Johan Tysk

Klockan har ringt in till höstterminen och jobbärmar kavlats upp runtom på fakulteten. Vad väntar för Teknat framöver? Johan Tysk, vice-rektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, ger sin framtidsspaning.

Det är ännu tidigt på hösten men vad tror du kommer att prägla arbetet på Teknat-fakulteten framöver?

– Även om det är ett tag till dess så finns ett stort fokus på de åtta nya utbildningsprogram som startar vid Teknat hösten 2020. Kurser utvecklas som bäst som ska ingå i de sex internationella masterprogrammen, civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi samt högskoleingenjörsprogrammet i industriell utveckling. Samtliga svarar mot ett ökat behov i såväl det lokala som globala samhället, där Uppsala universitet ska utgöra en självklar resurs.

– Additiv tillverkning, som är ett av masterprogrammen, kommer redan starkt inom många stora svenska företag. Bildanalys och maskininlärning liksom dataanalys är två andra program med fokus på artificiell intelligens för snabbare analyser och beräkningar av data. En liknande inriktning ser vi i det nya masterprogrammet Industrial Analytics, där process- och produktionsdata i industriella system i kombination med data-analytiska metoder ska bidra till bättre och snabbare beslut. Materialteknik är något av ett profilområde för oss med vår spetskompetens på bland annat batteriområdet och får även det ett masterprogram. Vi har också ett nytt masterprogram i vattenteknik. Hur vi använder och fördelar vattnet är ett problem över hela världen. Alla nya program är inom områden som förekommer internationellt vid de stora tekniska universiteten. Så med dem tar vi ett stort, stort steg framåt som utbildare på den internationella arenan och inom tekniksektorn.

– Men samtidigt vill jag poängtera att vi använder det breda universitetet. Mycket av innehållet i de nya programmen inbegriper såväl fysik, kemi, matematik, geovetenskaper som informationsteknologi. Industriell analys går också över på ekonomisidan och dockar därmed i masterdelen i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Det programmet tillhör de med flest förstahandssökanden på andra lärosäten, så vi har mycket stora förhoppningar på att det ska attrahera många studenter.

De nya internationella masterprogrammen är en del av fakultetens internationaliseringssträvanden, som också återfinns på fakultetens Punktlista. Där har arbetet nu passerat halvtid. Vad återstår på listan för att knyta ihop säcken?

– På forskningssidan kan nämnas att finansiering och organisation kring olika infrastrukturer fortfarande är oklara. Ett av dem är FREIA, men det finns även nationella ärenden som vi gärna vill avsluta innan mandatperioden är över. Vi har exempelvis ett stort ansvar inom SNIC, det nationella datanätverket för beräkningar, och nya frågor kommer hela tiden upp. Då är det viktigt att vi är med. Vi har initiativ vad gäller Max IV som det finns diskussioner om.

– Ett annat högintressant samarbete är det europeiska forskningsprojektet Battery 2030+ som leds av Kristina Edström på kemi-Ångström. I samarbetet ingår 17 partners från 9 olika EU-länder som ska ta fram den nya generationens batterier för storskalig men samtidigt hållbar energilagring. Det är en stor samhällsutmaning, men vi gläder oss åt att EU-kommissionen gett oss förtroendet att leda arbetet på ett område där vår forskning ligger i absolut framkant.

– Nu positionerar vi oss också inom den nationella strategin mot utvecklandet av artificiell intelligens genom vår nya AI-professur, finansierad av Beijerstiftelsen. Det är en spännande satsning för hela universitet som vi ska börja jobba brett med i januari 2020. AI är mer än maskinsystem eller ett industriellt redskap – det är ett vetenskapligt verktyg, en forskningsmetodik. Eftersom det angår alla vetenskaper, så ska det ingå i alla vetenskaper. När vi använder och integrerar det i forskningen kommer det sedan att integreras i utbildningen.

Hur framskrider fakultetens byggprojekt?

– Till sommaren 2020 ska hus 9 inom Nya Ångström vara klart. I den flygeln kommer institutionen för fysik och astronomi flytta in, liksom en rad undervisningssalar. Så planeringen för omflyttningarna inom befintliga det Ångströmlaboratoriet är i full gång. Satsningen på Nya Ångström är också viktig ur ett Uppsalaperspektiv. Vi har ju en kommun och en region som vill expandera, och som land har vi nytta av att ha större volym i teknik och naturvetenskap.

– Fakulteten fortsätter även utvecklingen av kvarteret Lagerträdet som omfattar Evolutionsbiologiskt centrum och Geocentrum. I januari 2020 flyttar Biologibiblioteket tillbaka till lokaler i Zoologen vid Botaniska trädgården. Där görs plats för bland annat studentutrymmen med högteknologisk utrustning samt för kreativitet och möten. Lokalen kommer vara tillgänglig för hela universitetet, en modern mötesplats över fakultetsgränser. Vid Geocentrum byggs hela studentkorridoren om och ska stå klar hösten 2020.

På den personliga fronten: du har nyligen tillträtt som ordförande för Nordtek, ett samarbetsorgan för rektorer och dekaner för tekniska universitet och fakulteter i de nordiska länderna. Ditt uppdrag sträcker sig till juni 2021 - vad står på agendan där?

– Vi kommer att lyfta fram tre områden: mobilitet och erfarenhetsutbyte inom nätverket både vad gäller studenter, doktorander och på sikt kanske forskare; pedagogisk utveckling; samt entreprenörskap och innovation. Först ska vi samla in lärosätenas idéer inom dessa områden. Sen ska vi göra handlingsplaner för den tvåårsperiod jag är president. Jag tycker att det ligger väl i tiden då det finns en mycket stark ingenjörstradition i Norden. Den uppbyggnaden ser vi nu även i Baltikum. Runtom Östersjön har vi en gemensam kulturell bas som underlättar samarbete, något vi kan samlas kring och bygga vidare på. Det är ett uppdrag jag ser fram emot.

Anneli Björkman