Kreativitet i flera dimensioner på Ångström Makerspace
2020-03-05
Många förbipasserande slänger nyfikna blickar mot glasburen inrymd i Ångströmlaboratoriets bibliotek. Än så länge tar dock främst studenter steget in till Ångström Makerspace.
– Både studenter och anställda på universitetet är välkomna till verkstan för att utveckla prototyper och testa utrustning som 3D-skrivare, säger Julia Löfstrand, student och utbildare.
och Fredrik Dragsten.
Lokalen är inte stor men arbetsintensiteten desto större hos studenterna som befinner sig på Ångström Makerspace. Två killar är fullt upptagna med att printa ut små lådliknande konstruktioner i en 3D-skrivare. Det visar sig vara delar till ett genetiklabb i miniatyr, ett beställningsjobb åt Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Forskarna på SLU vill kunna dokumentera genmodifierade växter över tid med identiska ljusförhållanden och utan störningar, säger Martin Westman.
Han och Fredrik Dragsten läser sista året på civilingenjörsprogrammet i elektroteknik på Ångströmlaboratoriet. Att SLU behöver deras ingenjörsmässiga kunnande passar perfekt som förberedelse inför killarnas exjobb. Ritningen till miniatyrlabbet gjorde de i ett CAD-program.
– Vi satt och designade 24 modeller i datorn innan vi kom till den här, säger Martin Westman.
Fredrik Dragsten tillägger:
– Och när man sen börjar printa så är det mycket måttande, ”det här funkar inte, jaha då borrar vi upp en sådan här”.
Tillgång till elektronisk utrustning
Möjligheten att snabbt skriva ut och testa om olika prototyper funkar är grundtanken med Ångström Makerspace. Passar de och man vill producera dem i metall kan man sen ta dem till Ångströms verkstad, säger Uwe Zimmermann, forskare vid institutionen för materialvetenskap och en av Makerspace grundare.
– Du kan även laga elektronikdelar här då vi har en bra lödstation. Men just prototypframtagning är tanken bakom Makerspace. Provhållare, delar till experiment, allt sådant har gjorts här.
För att få använda sig av någon av 3D-skrivarna krävs att man tagit 3D-körkort. Varje onsdag eftermiddag, med undantag för lov och tentaperioder, hålls en tvåtimmars körkortsutbildning på Makerspace dit man anmäler sig via exempelvis universitetsbibliotekets hemsida. 12 personer åt gången får plats. Därefter bokas 3D-skrivarna enligt ett schema. Alla med universitets ID-kort har tillträde till Makerspace-lokalen dygnet runt – studenter med campuskort mellan 05.00 och midnatt.
Då lokalens utrustning är mest anpassad till Ångströms tekniska ämnesområden håller ett nytt Makerspace på att öppnas på Evolutionsbiologiskt centrum.
– Troligtvis får det en lite annan inriktning. De kommer fortfarande att ha 3D-printers men även redskap som mikroskop och VR-utrustning så att det passar deras studenter, säger Julia Löfstrand.
Hon är en av Makerspaceteamets ursprungliga utbildare och läser sista året på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap. Själv fick hon upp ögonen för verkstan när hon gjorde sitt kandidatarbete om 3D-modellering. Som anställd student jobbar man på Makerspace runt 13 timmar i månaden.
– Förutom att hålla utbildningar i 3D-printing, CAD-modellering och mikrokontrollerkortet Arduino blir det en del underhåll och lagning av skrivarna. Men då får vi utbildare samtidigt tillfälle att lära oss hur skrivarna fungerar, säger Julia Löfstrand.
Biblioteket sponsrar med material
Tre 3D-skrivare står uppradade längs ena glasväggen. Deras anspråkslösa storlek gör det svårt att förstå att de skulle vara kapabla till några mer avancerade utskrifter. Men skenet bedrar. Utbildaren David Wiberg har använt en av dem för att skriva ut en kopia av universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Visserligen i flera delar som sen fick fogas ihop, men ändå. Nu står den i Carolina Redivivas utställning.
Mycket plast går åt till utskrifterna, men den sponsrar Ångströmbiblioteket med. Till större och personliga projekt uppmuntras användarna att köpa eget material. All annan utrustning och verktyg får användas på plats utan kostnad.
Har ni i Makerspaceteamet själva några drömprojekt ni skulle vilja printa ut?
– Jag vill konstruera en ubåt, radio-eller trådstyrd, i plast, säger Olof Bräne och får medhåll av David Wiberg. Båda två är civilingenjörsstudenter i teknisk fysik och blir kvar som utbildare, medan Julia Löfstrand slutar för att satsa på exjobbet under våren.
Borta vid elektroteknikernas arbetsbord börjar genetiklabbet anta en imponerande skepnad.
Kan ni dela med er av några lärdomar för att inte behöva slänga för många alster i papperskorgen?
– När man 3D-printar saker så är den stora skillnaden mot ritningen i datorn att saker sväller. Därför blir inte måtten likadana när du väl printar ut dem, så du lär dig att du får lägga till marginaler, säger Martin Westman. Fredrik Dragsten inflikar:
– Men ibland är det är bara trial and error om och om igen som gäller, tills det funkar.
