När undervisningen flyttar ut i cyberrymden

Efter coronavirusets utbrott och regeringens rekommendationer om distansundervisning, har Uppsala universitet från och med 18 mars ställt om till undervisning på distans. En av dem som jobbar mycket med nätbaserade och digitala verktyg i undervisningen är Felix Ho, universitetslektor vid institutionen för kemi - Ångström.

Hur skiljer sig sättet att helt och hållet undervisa på nätet från ”vanlig”, campusbaserad undervisning? 
– När undervisningen helt sköts online behöver både lärare och studenter anpassa sina arbetssätt. Många studenter är vana vid campusundervisning och det kan vara tufft att börja reglera sitt eget lärande totalt. Lärarna kan hjälpa studenter få styr på sina studier med digitala verktyg och sätta upp mötesscheman på nätet som skapar rutin. Men jag tror det är ännu viktigare att lärare inte bara försöker reproducera exakt vad man gjort i klassrummet online. Man får tänka annorlunda när man inte träffas fysiskt.

– Sedan finns det även en mycket viktig aspekt: lärarna får gärna tänka på att underlätta och främja studentaktivitet och diskussion med varandra, trots att man sitter på varsitt håll. Den fysiska separationen vid distansundervisning skapar nya utmaningar för studenter som är vana vid att kunna fysiskt träffas och samarbeta. Den sociala aspekten av lärande får man som lärare gärna försöka beakta och främja.

Vilka pedagogiska metoder fungerar bättre än andra på nätet? 
– Det finns en rad olika nätbaserade undervisningsformer som har både styrkor och svagheter och man får gärna välja metod efter vad man vill hjälpa studenter åstadkomma. En bra undervisningsform är att ge studenterna material att läsa och uppgifter att göra på egen hand innan man möts på nätet för gemensam diskussion och frågestund. Samtidigt går det inte att bara lägga ut två timmars föreläsningar på webben för det orkar ingen titta på. Man får gärna göra exempelvis kortare inspelningar med ”highlights” av huvudpunkter som kompletteras med diskussioner och självstudier. En idé är också att sätta upp en återkommande virtuell ”kontorstid” då läraren är tillgänglig för frågor från studenterna.

– Allt går naturligtvis inte att flytta online, som många laborationer och experiment, även om det går att göra vissa datorlabbar på nätet. Men läraren kan ge studenterna material såsom videoklipp och interaktiva simuleringar som kan förbereda dem för framtida labbövningar på campus.
 

Vilka tekniska verktyg behövs vid distansundervisning?
– De flesta har redan den grundläggande utrustning som behövs för att undervisa eller delta i undervisning via nätet: en dator med inbyggd mikrofon och kamera. Det finns också separata kameror att köpa och koppla till datorn. Mikrofonen som tillhör de hörlurar som används med mobilen räcker ofta bra, annars kan man investera i ett head-set med mikrofon. Vill man kunna rita på sin bildskärmspresentation kan man skaffa en elektronisk ritplatta med tillhörande penna. Andra enklare lösningar kan vara en skrivplatta som man använder för att visa upp anteckningar framför kameran för studenterna, eller helt enkelt rikta en kamera mot bordet medan man skriver på papper. Det behöver inte vara så avancerat.

– Ifråga om mjukvara använder många Zoom, ett digitalt verktyg för e-möten och utbildning. Med det kan man ha grupparbeten, seminarier och föreläsningar på nätet. Man kan även spela in mötet eller undervisningen så att den kan ses i efterhand. Ett annat hjälpmedel är skärminspelningsmjukvaror som gör att man kan göra videoklipp genom att spela in sin datorskärm och även ljud medan man pratar. Det finns flera sådana program som är gratis att använda i utbildningssyfte. Läraren kan även använda sin mobil för att spela in korta videoklipp. Videoklipp som spelas in på förhand kan vara särskilt ett intressant alternativ vid större kurser där många studenter annars skulle behöva streama föreläsningar samtidigt.
 

Vad finns det för utmaningar kring nätundervisning?
– Lärare kan vara nervösa över att få tekniken att fungera optimalt. Men allt behöver inte vara perfekt, i nuläget gäller det bara att kunna hitta tillräckligt bra lösningar för att det ska kunna funka. Man får förbättra saker så småningom. Visst finns det en risk att olika mötestjänster på nätet inte kan hantera den ökade trafiken, men i regel finns ingen anledning till oro för kapacitetsbrist. Som lärare bör man dock ha en plan B ifall studenter inte kan logga in till mötesrummet. Man kan informera studenterna i förväg om var de kan hitta det inspelade materialet i efterhand, liksom när man är tillgänglig för eventuella frågor.

– Många lärare har tidigare använt digitala verktyg som komplement till sin undervisning, men det har inte funnits så stort behov att lägga ner större tid på att lära sig om nätundervisning. Nu däremot kommer det att bli en jätteskjuts i den digitala kompetensnivån hos lärarna, och det kommer hela tiden nya, otroligt bra idéer!

Anneli Björkman

• E-lärande vid Uppsala universitet